Vad är foglossning?

Foglossning är en naturlig del av varje graviditet och utgörs av att senor och ligament i bäckenet löses upp, vilket resulterar i ökad rörlighet i bäckenet. Bäckenet består av två halvor som är förenade framtill av en led eller fog som kallas Symfysen (2). Baktill förenas de i två leder mot korsbenet som kallas SI-lederna eller bäckenlederna (1).

Dessa fogar är förstärkta av ett kraftigt nätverk av ligament vilket, under normalförhållanden, gör att man knappt har någon rörelse alls här. För att underlätta barnets passage genom bäckenet under graviditeten och sedan under förlossningen, producerar kroppen hormonet Relaxin. Relaxin löser upp senor och ligamenten i bäckenet. Foglossningen, även kallad Symfysiolys, är på så vis en naturlig del av graviditeten och är en förutsättning för att barnet ska ta sig ut ur slidan. Relaxinet börjar utsöndras någon gång under graviditetens första 3 månader och fortsätter så fram förlossningen. Denna uppluckring gör att bäckenets tre delar rör sig lättare och mera under graviditeten och i vissa fall även efter förlossningen.

Under graviditeten ändras även din hållning på grund av den ökade tyngden som en graviditet innebär. Eftersom den ökade vikten till mestadels är centrerad framtill på kroppen leder det ofta till ökad svank, vilket i sig kan innebära ökad belastning på ländrygg och bäcken.

Vad är det som gör ont då? Smärtan kan komma från nervimpulser. När ligamenten mjukas upp så kan lederna i bäckenet röra sig och då ändras trycket på nerverna. När nerverna kommer i rörelse går musklerna i försvar genom att dra ihop sig. Dessa muskelkramper ger smärta.

Alla graviditeter medför hormonförändringar och viktökning, men det betyder inte att alla får ont. Cirka 50 % av alla gravida får någon gång under graviditeten ont i ryggen, 30 % av dessa får mycket ont. Besvären kan vara lindriga till mycket plågsamma och kan i ovanliga fall kräva kryckor eller rullstol. Foglossningen är dock inte farlig vare sig för kvinnan eller för barnet. Studier har visat att kvinnor som var fysiskt aktiva innan graviditeten löper mindre risk att få besvär. Det har även visat sig att kvinnor som har haft länd- och bäckenbesvär innan eller under tidigare graviditet löper ökad risk att få besvär. Även hårt fysiskt arbete kan bidra till besvär. Det finns dock inga garantier. Du kan få besvär vare sig du är vältränad, förstagångsföderska eller flerbarnsmamma. En del mammor får ont redan under tidig graviditet, men det är vanligast i mitten eller mot slutet.

Symptom

När bäckenlederna mjukas upp blir bäckenet mera rörligt och ostadigt. Ofta får du värk i ländryggen, ner i skinkorna och/eller fram mot blygdbenet och ljumskarna. Det kan även stråla ner i benens framsida eller oftast baksida. Generellt sätt brukar smärtorna intensifieras mot dagens slut, när du böjer dig framåt och du känner dig stelare. Du kan även känna av värk i bröstryggen, men det är mer till följd av den annorlunda hållningen och att barnet trycks upp under revbensbågarna. Detta kan sitta baktill i bröstryggen, ungefär i höjd med bh-bandet eller framtill under bysten, ofta ensidigt.
Du kan även känna ländryggssmärta som inte alltid är relaterad till graviditeten utan av hållning, tunga lyft, tidigare skada eller svaga/spända muskler.

Andra symtom kan vara:
- Svårt att gå fort
- Inte klara av att ta stora kliv
- Ont av att gå i trappor
- Svårt att vända sig i sängen eller ligga på rygg.
- Svårt att ställa sig från sittande eller när du sätter dig ner.
- Ökad smärta vid promenader

Smärtan kan vara allt från lindrig till mycket plågsam. Den kan vara molande/tandvärkslik, huggande, stickande eller skärande. Musklerna kan krampa och det kan stråla. Allt från en diffus molvärk till knivskarp smärta. Glöm dock inte att smärtan är ofarligt både för dig och för barnet och att foglossningen är nödvändig för att barnet ska kunna komma ut. Längre ner i texten får du tips på vad du kan göra för att minimera smärtan.

Diagnos

Om du känner av smärtor som du tror kommer från foglossning, ska du ta upp det med din barnmorska som eventuellt kan remittera dig vidare till en sjukgymnast, läkare eller annan terapeut som de litar på. Diagnosen ställs med hjälp av rörelsetester. Det innebär att läkaren eller sjukgymnasten känner efter med fingrarna vart värken sitter för att få en symptombild. Röntgen och magnetkamera är inte till hjälp då antalet millimeter inte står i proportion till besvären du upplever. Din diagnos kommer alltså framförallt att baseras på dina symptom.


 


Hjälp/Behandling

Börja alltid med att prata med din barnmorska och hör efter om hon kan remittera dig till en sjukgymnast eller läkare. Det är viktigt att den du skickas till är specialist inom området. Det bästa för att långsiktigt få bukt på smärtorna är dock ”Självhjälpen” som visas längre ner i texten, men när man har mycket ont så kan det nästan vara omöjligt att komma igång både fysiskt och motivationsmässigt. För att bryta en onda cirkel och ta ett steg i rätt riktning kan det vara bra att ta hjälp av en utbildad terapeut. Gravidmassage kan kännas skönt men hjälper sällan för värre problem. Sjukgymnaster arbetar ofta med värme, TENS (elektrostimulering som hindrar smärtimpulser och som även kan lånas hem), massage, akupunktur och hemövningar som råd och träning. Du kan även gå till en Leg. Naprapat med specialistkompetens som arbetar med triggerpunktsbehandling och viss mjukare ledbehandling samt ovannämnda tekniker. Manipulation av bäckenlederna är inte att rekommendera då problemet oftast inte beror på låsta utan på överrörliga leder.

Eftersom foglossning är en naturlig del av en graviditet finns det inte behandlig som helt ”botar”. Man kan dock lindra symptomen och genomföra övningar för att förbättra sitt utgångsläge.

Självhjälp/Tips och råd i vardagen

1. Cykla istället för att gå
2. Undvik särade ben, framåt eller i sidled. Var försiktig när du t.ex. kliver ur bil, säng och bad. Och gå med korta steg
3. Sluta med det du gör om det gör ont och försök undvika sådana rörelser. Om du låter smärtan byggas upp kan det ta lång tid innan den lägger sig.
4. Sov och vila med en kudde mellan knäna
5. Rör dig lite och ofta. Ofta känner man inte av effekterna av rörelse förens efteråt.
6. Prova värmekudde, avslappningsövningar, försiktig hemmamassage, varma bad.
7. Vila regelbundet genom att sitta på pilatesboll eller stå på alla fyra. Detta avlastar bäckenet och håller det i stabilt läge.
8. Spänn stjärten lite när du går
9. Ta bort träningsformer som ökar smärtan. Det kan vara personligt så testa dig fram.
10. Häng aldrig på en höft
11. Undvik tunga lyft och att putta på tunga saker. Kundvagn och matkassar kan ställa till problem. Se till att få hjälp.
12. Använd stabila skor, aldrig träsula eller klackar
13. Ta ett steg i taget när du går i trappor, gå upp med det ”bra benet” först och flytta sedan det andra till samma trappsteg. Undvik trappor om det är möjligt.
14. Vagga inte när du går, då kommer bäckenet i rullning
15. Sitt inte med korsade ben. Variera sittställning ofta.
16. Undvik bröstsim och var försiktig med andra simstilar. Det kan kännas skönt att simma när du är i vattnet men smärtan kan bli större när du kliver ur vattnet. Vattengympa för gravida kan dock hjälpa.
17. Sitt inte i djupa soffor
18. Ha stöd i svanken vid t.ex. bilkörning
19. Sitt ner när du tar på och av underbyxor, strumpor och byxor.
20. Resa sig från liggande: Rulla över på sidan, drag upp benen, ihop mot magen och klättra upp med hjälp av armarna vid sidan av dig, till sittande.
21. Testa ett bäckenbälte, se till att det sitter långt nere över höfterna. Skall användas vid stående och gång.
22. Sänk takten generellt! Att stressa fram med smärta kommer bara göra det värre. Du är gravid. Det kan ge smärta och det får ta lite mera tid. Det är kroppens sätt att säga till dig att lyssna mer på den. Sakta ner!

Förlossningen

Foglossning hindrar inte från att föda naturligt, det vill säga vaginalt. Foglossningen gör inte din förlossning mer smärtsam eftersom andra smärtor tar över. Den smärtlindringen man kan få lindrar även foglossningen.

Hur snart efter förlossningen försvinner foglossningen?

De flesta symtom förbättras efter förlossningen, men vissa kvinnor har fortfarande foglossning ett år därefter. Under amningen har man fortfarande stor hormonproduktion som ger liknande symptom som Relaxin. Fortsätt med övningarna och be om hjälp med bebisen om det behövs, samt gå på behandling vid behov. Ofta får man dock smärtor i samma område efter förlossningen av andra orsaker. T.ex. när man bär barnet, sitter och ammar eller skjuter en tung vagn som ger ökad belastning. Ta hjälp, framförallt om du planerar att bli gravid snart igen. Vissa hävdar att man bör varit symtomfri i 6 mån innan en ny graviditet.
Viktigt är även att man inte belastar bäckenet fel, tätt efter förlossningen, då det kan hindra läkningen. Undvik att lyfta tunga insatser till barnvagnen och att bära äldre barn på höften.
En del kvinnor som haft foglossning under graviditeten får tillbaka smärtor varje månad i och med mensen. Detta orsakas också av hormoner som liknar Relaxin.

Anna Hanfot

Hej, jag heter Anna Hanfot och är Legitimerad Naprapat och arbetar på Södermalm i Stockholm. Det är jag som har skrivit den här artikeln om foglossning. Jag har arbetat med problem relaterade till både graviditet och tiden efter i många år. Tyvärr är gravida en patientgrupp som många manuella terapeuter inom vården inte vill behandla. Man är rädd att få skulden om något skulle hända i samband med behandlingen, så därför avstår man hellre. Men är man säker på att allt som på något vis skulle kunna påverka barnet eller graviditeten i sig, tas bort, så har man så enormt bra effekt av behandling på gravida. Att få en kvinna att kunna njuta av sin graviditet igen, istället för att bara ha värk och kanske till och med ens undra om man orkar med detta en gång till i framtiden, är fantastiskt!
Så kom och få hjälp! Men se till att det är en terapeut som är legitimerad och kan sin sak. Jag finns på Hanfot Naprapati och jag hjälper dig gärna! Lycka till!

Referenser:
Total stabilitetsträning av Joanne Elphinston , Vårdguiden, Babycenter, Sjukvårdsguiden, Mamma Praktikan av Leni Söderberg, Sobotta Anatomy Volume 2 av R. Putz and R Pabst

« Tillbaka till startsidan

Senaste nytt

Följ oss på Facebook